Gör sånt jag gillar

Liksom alla andra har jag gått och blivit sjuk. Har mest halsont och känner mig febrig utan att vara det. Julia var hängig igår och i söndags men nu verkar hon bra.
I ateljén har piratkostymen tagit fart igen. Nu är det byxorna som gäller.

O Lord!

Har fått sovit 6,5 h nonstopp! Sov en timme till och nu jäklar ska jag uträtta stordåd ♥ bebisen som fortfarande sover!

Julias helg

11 v & en dag gammal.

Julia vill inte sova. Julia vill börja veckan med att berätta om allt som hänt i helgen, högljutt och entusiatiskt. Först var det då babysim lördag morgon så vi gick upp tidigt och gjorde oss i ordning. Åkte bilen till simmhallen, bytte om med de andra bebisarna och låg sen i vattnet och blev omkringsvept av mamma och pappa. De andra bebisarna var så små! Plaska och ta i saker kunde de göra redan men storleksmässigt var de små spädisar! Julia är mer av en rejäl bebis. En helt propertionerlig modell större och det är skönt. Hon är inte lika bräcklig och har det bästa temperamentet. Hade det funnits babyutställningar är jag säker på att hon hade vunnit med motiveringen välväxt och välskapt, utmärkt psyke och temperament, aktiva sinnen och en söt utstrålning. Snäll bebis!

Sen åkte vi hem, åt lite lunch och så gick pappa och träna och mamma och Julia åkte på föreläsning inne i stan om mjölkindustrin. Det var hemskt! De nyförlösta kalvarna hamnar i ensamma bås på 1 x 2 m med skiljeväggar till dem andra kalvarna. De får inte vara med sin mamma eller någon annan utan ligger där helt ensamma i världen i sitt bås nyss utkommna i världen. Är man däremot KRAV-kalv får man vara med mamma i 24 h. Innan årskiftet var det 3 dagar men det tyckte inte mjölkbönderna var så bra för separationsångesten mellan mamma och kalv blir starkare för varje dag. Rekomendationen är att det är bästa för kalv och mamma ko är att gå ihop i 6 månader. Men man får se till omständigheterna och göra det som är bäst ur en praktiskt synvilket vilket har resulterat i 24 h tillsammans med sin mor.

Sen fikade vi lite med Jessica; Karro & Bambi innan det blev dax att åka hem och laga mat.
Det blev filorullar ur Eat drink & be vegan.

Söndag spenderades hemma hos farmor som vi inte sett sen jul. Det blev en heldag medan m & p löste in sin julklapp och åkte på spa!

På gymmet

Plötsligt förstår jag hur det måste kännas att vara tjock och befinna sig på gym. Mitt nyfunna fladder om magen gör att jag skrattar varje gång jag ser mig själv i mina gamla träningskläder. Som liksom en halv badring om magen. En jäst deg som man rört lite på sen den pyst ner sig lite påminner den om. Plötsligt känner jag mig lika otränad som jag ser ut, fast jag inte är det.
Innan graviditeten var jag en fena på det här med löpband och gymmaskiner. Skivstångspasset var mitt livselixir men nu... Känner jag mig mest i vägen. I vägen för ALLA slanka människor som är så djävulskt deffade och vältrimmande, lyster i blicken och bara ”hej se på mig, jag kan allt”.
Jag däremot vill inte att någon ska se på mig. Jag vill helst inte se på mig själv för jag känner inte igen den där personen i spegeln med jättepattar och hängbuk. Känner mig i vägen för hurtbullarna och att jag tar upp deras tid genom att vara ivägen med mitt inte lika hutriga tränande. Liksom hej, här står jag och gör så gott jag kan. Jag vill nästan hitta en tjockis och aliera mig med -vi kan tillsammans ska bli vårat slagord för de där snyggingarna på gymmet känns inte riktigt som att vi är i samma nivå som. Vi är gymmets handikappslag medan de andra tar medalj efter medalj.

Got milk?

När folk frågar om jag ammar som vegan stirrar jag först lite på dem för jag förstår liksom inte frågan? Sen trillar poletten ner. De tror det är mjölk jag är emot!
Mjölk är jättebra! Mjölk innehåller allt ett litet barn behöver och är en utmärkt proteinkälla, rent, lättilgängligt innehåller bra antikroppar osv.

Det jag däremot inte skulle ge mitt barn är någon annans mjölk för såhär är det; mjölk som kommer från kossor är till för deras kalvar, mjölk som kommer från getter till deras killingar, all mjölk som kommer från något djur är gjort för att deras barn ska äta den och växa och må bra. Att ta mjölk från dessa djur är att beröva deras barn på mjölken!
Mjölk finns inte i överflödiga mängder utan är anpassat till att föda så pass många barn som man har. Inte till för att göra ostar på eller vispa grädde av eller bara dricka som det är. Då får man ta bort djurets barn om det ska räcka till det. Djuren får inte dricka sin mammas mjölk utan får erättning och flyttas ifrån sin mamma eller slaktas. Det här är faktiskt så det går till i mjölkindustrin för er som inte visste.
Sen är människomjölk anpassat till människobarn, komjölk till kobarn och att ge mitt barn något annat djurs mjölk är inte näringsmässigt anpassat efter människobarnens behov. Människobarn behöver människomjöllk för att må bra alternativt mjölkersättning anpassat till människobarn.
Så jag behåller min mjölk till mitt barn och låter djuren behålla sin mjölk till sina barn. Så enkelt är det.

Snygg med bebis

En sak som vi har upptäckt är att man automatiskt blir snygg av att hålla i en bebis!
En väldigt bra fördel eftersom man inte alltid känner sig så het som nybliven förälder med fläckar på alla kläder, trassligt hår och en skitig lägenhet. Testa vet ja!

Testade det här med öppna förskolan.

Tog den som låg närmast oss för jag tänkte att då kanske man kan träffa någon som bor i närheten av en själv och man kanske börja umgås privat. Gå på barnvagnspromenader och sådär. Men nej. Trots att jag gick till träffen för 0 - 6 mån barn. Alla barn som var där kunde ju för fan gå! De sprang runt och lekte eller satt vid bordet och åt mat! Och ledarn bara ”vad strongt av dig att komma ut så tidigt med din bäbis” och jag bara ”va?” Fattar ingenting. Vad gör alla andra med barn om dagarna?
Och varför var klubbstugan tvungen att lukta precis som mitt gamla sunkiga hippiekollektiv?
Och varför är de jag stöter på med barn så gamla? På våran föräldragrupp på mödravården var alla i våran grupp 10 år äldre än mig och Robert. Vi kände inte riktigt för att skriva våra namn och telefonnummer vid slutet av kursen för att kunna hålla kontakt och precis så kändes det idag med.

- Inte sugen på att återvända

Ledig?

Alltså, det här med bebis. Ibland får jag lite panik. Som igår. Sitter och söker jobb för det måste jag ju ha när mammaledigheten är över. Tanken är att Robert ska ta över såsmåningom och få vara pappaledig. Dels för att han också vill vara med sitt barn och dels för att jag har sån djävla ångest över att han måste försörja mig när jag inte har nått jobb och är föräldraledig med kass SGI. Vill ju liksom också dra mitt strå till stacken. Vill att vi ska kunna åka iväg, unna oss saker och skaffa hus .

Tänker att jag måste åka iväg till arbetsförmedlingen, se om jag kan få hjälp. Praktisera eller starta om företaget för att få starta eget bidrag vilket jag aldrig haft och därför aldrig riktigt vågat jobba med företaget utan hela tiden jobbat med annat för att få in pengar och ojat mig över ekonomin när jag väl jobbat i företaget. Lyckat jag vet.

Det lär ju finnas nån karrens för all form där man får stöd eller bidrag när man har eget företag som med allting annat(sjukpenning och a-kassa är bara att glömma). Tänker att jag måste skynda mig så jag inte går miste om nått när mammaledigheten är över. Tänker att jag måste åka NU! Får panik och gråter för att jag är mammaledig och hela tiden tänker på min framtid vilket gör att jag inte njuter det minsta av ”ledigheten”. För jag är så uppstressad att jag ser bebis som ett hinder vissa dar.
Så jag gråter, lugnar ner mig, och tänker kanske skulle ta och gå ner till ateljén? Sy på nått jag får betalt av och ta det lite lugnt idag? Ringer min handläggare på arbetsförmedlingen som jag inte haft nån kontakt med på ett år istället för att åka dit och pratar igenom och försöker lista ut om det är till en fördel eller nackdel att ha kvar företaget?
Ska nog läsa igenom alla starta eget- guider innan jag gör nått drastiskt. Typ förstör min pyttelilla extrainkomst från företaget genom att avsäga mig F-skatten bums.

Folks friheter

Jag har börjat röra på mig smått utanför husets väggar. I helgen var jag en snabbis på våran lokala loppis utan bebis och stötte på en gammal kund som jag hade när jag var höggravid(nackdelen med att ha ett lokalt företag, man blir som en lokal figur för alla).
Det första hon gjorde var att utbrista -Nej men hej! Konstatera att jag blivit avsevärt mindre mot sist vi sågs(när jag var sprickfärdig med unge) och ta med hela handen på min fd. gravidmage! Alltså inte ok! Inte nånstans!
Vad fan är det med folk?!

Min mage har för det första inte återhämtat sig helt ifrån födseln och är fortfarande lite öm i huden. Jag har inte börjat använda byxor och jag tänker jämt på vilka trosor jag tar på mig på morgonen.

Men det viktigaste! Vem tar sig friheten att känna på andra människor om man inte är läkare och själv har bett om en undersökning eller måste genomgå en?

Sen vet hon dessutom om att jag precis fått barn och vem tar då och tar någon på magen efter en graviditet?
Djävla fräckt om du frågar mig!